Saffron's curse

Detta är tredje gågen jag ger mig i kast med detta inlägg. Av någon oförklarlig anledning är det så mycket lättare att skildra tråkiga händelser än dess motsatser. Att skriva om hur man i våndor spyr i toaletten är avsevärt mycket lättare än att återge den totala lyckan i att åka kana på en isig trotoar mitt i natten eller att finna ett paket sötsur sås i sin ryggsäck.

Då den gångna helgen har varit tämligen jättetrevlig, så ni kan räkna med att följande inlägg lär vara tämligen jättetråkigt. Med en gnutta fantasi kan ni dock kanske, om ni har en väldigt massa med tur, få uppleva en liten del av allt det trevliga.

...

I alla fall.
Veckans slit i skolan avslutades med en hysterist trevlig överraskningsfest för lille Nico. Trots mina icke-existerande kunskaper inom matlagning (jag hackade potatisen) och trots det faktum att jag blivit bjuden mitt i natten kvällen innan och således inte visste mycket mer än tid och plats (knappt det, för att vara ärlig) så blev det hela minst sagt lyckat. Kombinerar du strössel, smurfhits, illa tillagad mat, ett gäng sinnessjuka lajvare, barnförbjudna visor, paketsnören, ryska gasmasker, ringbrynjor, minusgrader och ohälsosamma mängder riktigt dålig humor så kan det ju helt enkelt inte gå fel.

På grund av, ja, vad det nu var, tillbringades natten på en bäddsoffa i Täby tillsammans med födelsedagsbarnet själv och dennes finfina present Åsa. Lördagsmorgonen inleds av ditos mobiltelefons hysteriska primalvrål och huvudverk p.g.a. på tok för lite sömn. Färden gick där efter mot Staden och nästa fruktansvärda samling missbildade individer. När alla slutligen var samlade (jag lider med övriga Stockholm. Särskillda ursäkter för Den Blonda Tjejen I Trappan. Du såg underbart skräckslagen ut) tågade vi mot vår sedvanliga möteslokal: Lava. Fjortisarnas hemvist. Och så vi, förstås.
Efter några timmars oorganiserat möte (då jag var trött och bitter var jag den som fick hålla ordning. Jo, enligt Mostly Harmless är det logik) övergick sammankomsten till det fenomen vi oftast benämner som "dräggmöte". Jag antar att ordet beskriver sig självt, om inte så antar jag att jag kan förtydliga det hela med synonymen CENSUR.

Efter ett tårfyllt farväl vid fem-tiden begav jag mig slutligen hemmåt mot nästa trevliga tillställning. Innan dess hade jag desperat försökt skabba-av mig själv en aning, vilket misslyckades gruvligt. Nåväl, jag antar att vissa människor helt enkelt är dömda till att vara allmänt motbjudande.

...

Följande människor jorde helgen fin:
Tack Nico för att du är så liten och söt.
Tack Åsa för att du är dålig på att skära morötter och är fin som paket.
Tack Ludde för att vi fick våldgästa ditt hus.
Tack Carro för att du skalade potatisen bättre än jag.
Tack Johan för att du skrattar så roligt.
Tack övriga Gråsvärd för att ni är så fantastiskt underbart odrägliga.
Tack Linda för sovplats och fina dans-moves.
Tack Lindas Mamma för skjutsen till Roslagsbanan.
Tack Anja för den fina bli-glad-flätan och övriga bli-glad-gester.
Tack Syrsan för att du är en sådan fantastisk idéspruta. Och så seriös! :D
Tack Nyllet för att du håller koll på saker.
Inte-tack Nyllet för att du är en tjallare.
Tack Ludde för att du hämtade ketschup till mig.
Tack Merca för att du ... öh. Ja. Du är söt.
Tack Åkesson för att du är fin i papphatt.
Tack Henning för att du har fina fiskvantar.
Tack Tjej-I-Trappa för att du hatar oss.
Tack Max för att du är trevlig att träffa när man är trött och skabbig och för att du vet vilken dag det är :)
Tack Agnes och Gabbi för att ni är så söta.
Tack Maggan för att du har bil.
Tack familjen Lundqvist för att ni lagar god mat och tycker om Dunderklumpen.
Tack tandborste och säng för att ni finns.
Tack Skade för att du slutar skriva nu.
...

Notera även att jag varit snäll nog att förstora texten. Detta var inte ett tack för gårdagens "hejdåkram" ("Höhö, emilia ligger på marken") pojkar.
Har ni tur älskar jag er ändå.


Skade