Nyss grät ni blod över mina inlägg och nu får ni inte nog av dem. Snälla små förvirrade människospilror, nu får ni väl ta och bestämma er?
Så, det var visst ett tag sedan ni fick en inblick i min trevliga tillvaro. Tur för er, säger jag. Det har gått upp och ned, som vanligt. Dock har det varit tämligen tätt mellan trevliga små händelser och där emellan har det varit mer grått än svart. Det går framåt.
Under min långa tystnad har jag hunnit med ännu en överaskningsfest, dock i mindre skala. Jag har hunnit besöka Medeltidsmuséet en och en halv gång (jag måste vara den enda som skolkar för att gå på muséum. Tragiskt) och gått på bio, ensam.
Ovanpå allt detta har jag dess utom blivit av med min rollspels-oskuld. Det ni.
Tja, jag antar att jag skulle kunna brodera ut inlägget aningen mer än såhär. Beskriva ingående hur jag traskade i hård snöstorm genom halva stockholm bara för att komma 5 minuter efter stängningstid vid veckans första muséebesök. Jag skulle kunna måla upp en fantastiskt fruktansvärd tavla över min fredag (som bestod av ... tja, en extremt arg Emilia) och jag skulle kunna skriva en roman om mina härgningståg hemma i Det Gröna Huset. Ingen har nog startat så många världskrig som jag. Föräldrarna anser att jag har, vad de kallar, "atityd". Baserat på hur deras ansiktsuttryck ser ut när de säger detta antar jag att detta inte bör tas positivt. Jag förstår inte vad de talar om (sade hon och slängde en blomkruka i väggen).
Klockan är sent och jag antog att jag lika gärna kunde ägna lite tid åt att blogga som att ligga och gråta över livet, döden och kärleken i min ensamhet. Så, jag skriver alltså. Till somligas glädje, tydligen. Hur detta kan komma sig förstår jag dock inte. Mår de bra av att läsa om mitt likgiltiga liv? Skrattar de kanske åt mig? Det gör de säkert, samtidigt som de äter djur. Levande sådana.
I rädsla för att gå för långt, någonting jag alltid lyckas med när jag är trött, tror jag att jag bör avsluta detta nu. Men snälla ni, snälla ni, låt i alla fall bli kaninerna.
Skade
(Förresten är jag inte det minsta gravid Nyllet.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Höhö
Bajs.
Vet du vad Henning? Du suger.
I'd eat people if it was legal!
...och bry dig inte Ahlberg, vi trackar inte på någon i vår grupp. Utom Ludde. Vi anser bara att du är en lite sämre människa ^^
Hap, förlåt att man sa nått då!
Vad exakt var det du sade? O.o
Ja, varför tog han bort det egentligen? Han skrev ett jättesnällt och helylle inlägg om hur vi trackar alla i gruppen, och hur du är en av oss och hur alla älskar dig och hur vi respekterar att du är vegitarian.
Naw :'D Lägg genast till det igen! Er drottning Nuppa befaller er!
Jag får lura mig in på Ahlbergs inlogging och återskapa det ^^
Bara så du vet tycker jag att din blogg har mycket fina färger (alla älskar rött!) och att du inte är det minsta grå. Faktiskt. Sådeså!
*spontan kram*
Äntligen någon som har någonting positivt att säga om mitt färgval! Visst blir alla glada av rött? Rött, kärleken, livet (och döden? ;)), blod, vänstern... Kan det bli bättre?
Tack, du är allt bra snäll :') Du kan få ett presentkort på spontankramar. Utnytja det när du vill.
Vi har inte sagt något om att rött inte är fint, vi klagar bara på att du hade jätteliten text och mörk färg på mörk bakgrund. Kombinationen blev ett fruktansvärt vapen.
Skicka en kommentar